KEY WEST

Det var femtiotal, jag och Reuterdahl
hade halkat in på en skum lokal
Det var när Key West var som allra bäst,
pappa Hemingway, han var hedersgäst
Där på Sloppy Joe's var det counrty blues
och vi sjöng om Texas' gula ros
P å den bardisk gjord av mässingsplåt
där man drack och åt
blev man ganska våt
av all whiskey, öl och sjömansgråt
om förspillda år på nåt hav, på nån båt

Då var det kärlek, då var det kärlek,
då var det kärlekens under som hände
Då var det kyssar, då var det kyssar,
då var det kyssar som glödde och brände
Då var det kärlek, då var det kärlek,
då var det kärlekens villkor som gällde
Då var det kyssar, då var det kyssar,
då var det kyssar som brann tills dom smällde

Sjömanslivet som finns beskrivet
med romantikens bläck
är överdrivet och tar för givet
dess charm och tjusning
I perspektivet på sjömanslivet
ifrån mitt slitna däck
finns trista skansar där Ågren dansar
i svår berusning

Akterseglade, satt och speglade
sina öden medan de sneglade
på värdinnan som understundom kom
med ett tröstens ord och en flaska rom
Fanns det ingen slant gick det dock galant
med förlovningsringar som togs i pant
tills man kom tillbaks nån annan gång
men med samma sång:
Baby, come along,
I'll be most obliged, mam, if you bring
me a bottle of booze for this new wedding-ring

Sen blev det kärlek, sen blev det kärlek,
sen blev det kärlek i främmande sängar
Sen blev det kärlek, sen blev det kärlek,
sen blev det kärleken som byttes mot pengar
Om det finns kärlek, om det finns kärlek,
om det finns kärlek som botar tristesser
Då finns det kärlek, då finns det kärlek,
då finns det kärlek i köpta karesser

Och finns det kärlek, och finns det kärlek,
då finns det kärlek och herrar i hagen
Man byter kärlek, man byter kärlek,
man byter kärlek mot maten för dagen
Då blir det kärlek, då blir det kärlek,
då blir det kärlekens villkor som gäller
Då blir det kärlek, då blir det kärlek,
då blir det kärlek på britsar som gnäller